efter onsdagens breakdown så behövs det nog en liten uppdatering från min sida. jag tänker inte komma hem, inte än i alla fall. dels för att mamma tycker att jag ska stanna (haha) och dels för att det finns så mycket som jag inte har gjort här än. jag känner mig helt enkelt inte färdig i england. och den kanske största orsaken till att jag inte kan komma hem än är mina värdbarn. efter en månad här så har du spenderat så pass mycket tid med dem att du inte vill att de ska behöva få en ny au pair. du vill inte att de ska gå igenom hela processen igen.. behöva anpassa sig till en ny person och allt det där. det känns helt enkelt för själviskt att komma hem.

så jag trivs fortfarande inte här och 11 månader känns så otänkbart länge, jag vet alltså inte riktigt hur det ska gå. men det känns lite som en såndär gång då man får sätta sig själv i andra hand.

p.s. ni som säger att det är som med alla jobb; att man kanske inte gillar det eller trivs men man står ut i alla fall, just för det är ett jobb. jag kan då upplysa er om att ni inte alls vet vad ni pratar om. visst är det ett jobb och det slutar man inte med bara för att man inte gillar det. men skillnaden är att jag bor på mitt jobb. ni får komma hem när ni slutar för dagen, till ett ställe där ni trivs. jag är kvar här dygnet runt.

p.s.2. kom gärna och hälsa på mig. jätte gärna. jag saknar er alla och det skulle nog kännas bättre med ett besök.