sista gången jag gjort smörgåsar och fyllt vattenflaskor. sista gången jag badat dem. sista gången jag lagat middag. sista gången jag sopsorterat och vattnat växterna. sista gången jag bytt sängkläder och städat flickorna rum. sista gången jag träffat städerskan och trädgårdsmästaren. sista gången jag tagit dem till skolan och hämtat dem. sista gången jag promenerat in till stan. sista gången jag suttit i parken. och listan går att göra längre..
de sakerna som jag nu har gjort för sista gången tar liksom aldrig slut! och att säga att det hela ofta blir lite för mycket att ta in är ingen underdrift. usch vad det är jobbigt allt det här. ja kanske till och med att det är värre än att lämna sverige när jag skulle åka hit. för när jag åkte hemifrån så visste jag att allt finns kvar och att jag ju ska komma tillbaks igen, men nu är allt så osäkert. jag vet inte om jag kommer tillbaks och jag vet inte om allt kommer vara som förut eller om ens allt kommer finnas kvar. så det är nog därför det känns så jobbigt. det här är mitt hem och hela min vardag och det är ju inget man lämnar bara sådär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar